oRDFÖRANDE
HAR ORDET.

Februari 2019

Jag nås av beskedet att den meteorologiska våren anlänt till Skåne. Jag ser bilder från Malmö som värmer både sinne och kropp. Djupt i mig känner jag ett spirande hopp, snart är det vår tur. Ja, jag vet att Gotland har en senare vår på grund av att det omgivande vattnet fortfarande kyler marken och kommer göra det länge än. Men snödroppar, syrenknoppar och narcissanlag som, är decimeterhöga vittnar om vad som är på väg. De första kopparna kaffe har redan avnjutits på nyligen framtagna utemöbler mot söderväggen och solen som värmer ansiktet ger tydliga indikationer om vad som är i antågande och inga kommande bakslag kan kuva den känslan.

Annars är det fullt upp med vad man kan kalla vardagslunk. Arbete, både strategiskt och praktiskt, fyller dagar och tankar. Jag tänker på vad vi som skolkuratorer gör både lokalt, nationellt och internationellt. Jag tänker på vad det vi gör ger för resultat. På riksnivå kan vi i föreningens styrelse se att ett långsiktigt och målmedvetet arbete tillsammans med Regeringskansliets utredning, som arbetar med att hitta former för att ge bättre möjligheter för elever att nå kunskapsmålen snart är avslutat. Detta projekt har löpt över flera år och är ännu inte helt i mål. Förändringsarbete går långsamt, men på EU-nivå går det av naturliga skäl ännu långsammare.

2011 togs beslutet i EU att jobba med vad vi kallar problematisk skolfrånvaro. Medlemsländerna uppdrogs att inventera, dokumentera och finna botemedel på en av de största faktorerna för utslagning. Vi vet att för dem som inte fullföljer gymnasiet är risken för socialt utanförskap skyhögt mycket större än för resten av befolkningen. Vi vet att grundläggande utbildning är den enskilt största friskfaktorn i livet. Alltså måste vi tillsammans intensifiera det förebyggande arbetet. För närvarade lämnar en av sju ungdomar i Europa skolan utan avslutande gymnasiekompetens och i Sverige visar nya siffror på att det är ännu värre.

I mars kommer Sveriges Skolkuratorers Förening att delta i en uppföljande workshop som en del av detta nationella och internationella arbete att finna politiska strategier för Europa 2020 som bland annat innehåller målet att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid. Men jag undrar hur det ser ut på din arbetsplats. Vilka strategiska samtal för ni på EHT? Har du som skolkurator tillträde till relevanta samtal på organisationsnivå? Tar era arbetsgivare tillvara på er kompetens?

Allt gott!

Ordförande
har ordet.

 Januari 2019

Nytt år och nya utmaningar.

Så fick Sverige äntligen en regering efter en höst som saknar motstycke i svensk modern politisk historia. Motsättningar överbryggades och gamla låsningar lättades, åtminstone tillfälligt.
Januariavtalet (JA) låter ju mer positivt än Decemberöverenskommelsen (DÖ) men det återstår att se vad det nya kommer att innebära både för oss som medborgare och för oss som skolkuratorer.  Speciellt är jag nyfiken på vad partierna tänker kring punkt 53.

”53. Skapa studiero. Genomför en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Mobilförbud införs i klassrum, med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften (Ds hösten 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2021) Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter. Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna (Uppdrag till Skolverket efter vårändringsbudgeten). Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras (Samma Ds som mobiltelefoner)”

Om skolkuratorn ska användas för att avlasta pedagogerna öppnas onekligen spännande perspektiv. Eller vad säger ni?

För övrigt ser jag fram emot att utveckla samarbetet på nationell nivå mellan Elevhälsans olika aktörer. Det är nu klart att riksstyrelserna för skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer samt skolkuratorer kommer att träffas och samverka för att finna gemensamma ståndpunkter och att arbeta på att bli mer samspelta. Ett viktigt arbete för att stärka allas våra gemensamma professioner och underlätta samsyn om vårt gemensamma uppdrag. Det är åtminstone Sveriges Skolkuratorers Förenings ingång i dessa förhandlingar. Låt oss hoppas att vi kommer en bit på vägen mot en starkare och bättre rustad elevhälsa på nationell nivå som sedan kan stärka arbetet lokalt.

Allt gott!
 

There are no entries for this period.

2018 > 04

Tiden går och det börjar redan dra ihop sig inför 2018 års konferens. Föreläsaran är bokade och arbetet med inbjudan och program är i full gång. För er som besöker sidan kommer vi under en tid framöver presentera föreläsarna.

Först ut är Petter Iwarssons. Han är socialpedagog med vidareutbildning inom handledning, familjebehandling och barn- och ungdomspsykoterapi. Efter många år inom Bris stödverksamhet arbetar han nu som sakkunnig på Bris samt som skolkurator. Petter är författare till böckerna Samtal med barn och ungdomar, Samtal i skolan – en möjlighet till utveckling och Du behövs som vuxen. 

Läs hela inlägget »

Nu i slutet av april är det verkligen vår här på Gotland. Tjälen har släppt och det första magnoliaträdet blommar redan. Dikena svämmar över i blå-gula toner. Nu är det skönt att leva. Fast vi vet att det samhälle vi lever i inte bejakar den livsrytm som ger utrymme för att följa naturens och livets växlingar. När människovärdet främst mäts i prestationer och resultat leder det ofelbart till en ökande spiral av krav på att ställa upp och att vara tillgänglig. Stress och prestationskrav är vardag för många av oss skolkuratorer, övrig skolpersonal men inte minst för våra elever. Det finns ingen som orkar i längden. Vi måste hjälpa till att säga stopp, att stötta varandra. Vi vet att den psykiska ohälsan handlar om liv och död.
En fråga som jag gläder mig åt och som ger mig tillförsikt inför framtiden är den framväxande samverkan mellan de professioner som tillsammans utgör elevhälsan. Sveriges Skolkuratorers Förening har idag regelbundna samtal med andra riksföreningar kring frågor om hur vi ska utveckla vårt samarbete kring elevhälsan. När skolkuratorer och övriga samverkar på riktigt ökar våra möjligheter att bli vad vi egentligen är, specialister inom elevhälsoarbetet. I samverkan arbetar vi aktivt med utvecklingsfrågor för att stärka vår profession på individnivå, gruppnivå och inte minst på organisationsnivå. Samverkan ger oss styrka, kraft och pondus som professionella så att vi bättre kan vara motkrafter till allt som bryter ner och tar ork, glädje och hopp ifrån våra elever.
Snart kommer inbjudan till konferensen i Gävle. Föreläsarna är bokade och klara. Håll utkik på hemsidan så att du inte missar något.
Allt gott, Ulla-Maija. 

Läs hela inlägget »

Perioden mellan vårterminens två stora lov är en arbetsintensiv tid för oss skolkuratorer. För oss som har förtroendet att arbeta med våra gemensamma frågor är det inte alltid att tiden räcker till för att förmedla glädjen och stimulansen med styrelsearbetet. Många gånger kan vårt arbeta verka osynligt och resultaten dröja. Referensgruppsarbete har den karaktären men det är ett oerhört viktigt, långsiktigt och medvetet arbete. Exempelvis Socialstyrelsens riktlinjer om endometrios är delvis ett resultat av Sveriges Skolkuratorers Förenings påverkan. 
I april samlas styrelsen i Huskvarna för att bland annat fortsätta förberedelserna för konferensen i Gävle. Föreläsarna ska bokas och överenskommelser ska spikas. Jag är övertygad om att även årets konferens kommer att bli lyckad och minnesvärd. 
I styrelsen är förnärvarande Sverige representerat från norr till söder och från öster till väster. Skulle du vilja bidra med din kompetens och ditt engagemang är du mycket välkommen att höra av dig till oss. En ideell förening som vår är bara så stark som våra gemensamma krafter tillåter och alla goda krafter behövs.
Allt gott, Ulla-Maija.

Läs hela inlägget »
loading...