YRKESROLLEN

Alla i skolan, både personal och elever, måste ta ansvar för skolans verksamhet. Skolkuratorn är anställd för att utföra ett yrkesmässigt socialt arbete och har, i motsats till andra inom skolan, socialt arbete som sin huvudarbetsuppgift. Detta utförs bl.a som skolans socialarbetare, som konsult och som handledare.
Med sina tvärvetenskapliga kunskaper kan skolkuratorn inte bara se till helheten inom skolan utan också till samhörigheten med samhället.

Yrkesbeskrivning
Arbetet på den enskilda skolan kan variera väldigt från skola till skola. Här kan du ta fram föreningens Yrkesbeskrivning - en vägledning för skolkuratorer som kan ligga till grund för en befattningsbeskrivning för din tjänst.

Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
dessa är båda viktiga instrument för att säkerställa att arbetet sker i överensstämmelse med arbetsgivarens förväntningar. Har du en verksamhetsplan ellen en verksamhetsberättelse för din tjänst eller för hela elevhälsan på din skola som du vill dela med dig av kan den läggas ut här på hemsidan.

Yrkesskicklighet
Yrkesskickligheten bedöms i relation till innehållet i befattningsbeskrivningen och i verksamhetsplanen. Se mer om detta nedan.

Yrkesetiska riktlinjer
Sveriges socionomers riksförbund har gett ut en skrift om yrkesetiska riktlinjer för socionomer. Läs mer på www.akademssr.se

Skolsocialt arbete

Socialt arbete i skolan utförs av kurator på fyra nivåer:

  • Individnivå
    - socialt behandlingsarbete med enskilda elever och familjer, som även innefattar sociala diagnoser och bedömningar.

  • Gruppnivå
    - arbete med elev- och personalgrupper.

  • Organisationsnivå
    - organisationsutveckling och förändringsarbete, samarbete med andra myndigheter, deltagande i undervisningen.

  • Samhällsnivå

Arbete på individnivå
Skolkuratorn arbetar individuellt med både elever, personal och föräldrar. Det övergripande uppdraget är att stödja lärandet i skolan samt undanröja hinder för elevers lust att lära och utvecklas samt bidra till en trygg och trivsam miljö som främjar lärande, god allmän utveckling och god hälsa för varje elev. Direkt individuellt stöd ges antingen efter förfrågan, eller på vårt eget initiativ. Under rektor har den pedagogiska personalen i arbetslagen förstahandsansvar för alla aspekter av elevens utveckling, antingen som utförare eller som informationsskyldig till annan stödpersonal. Mentor är alltid involverad i uppföljningsprocessen. Skolkuratorn ska bistå med support/stöd på personalens uppdrag – men ansvaret ligger på de som önskar stödet. Insatserna kan vara samtal i syfte att ge fördjupad kunskap om den egna livssituationen och hur den påverkar studierna, ekonomisk rådgivning, deltagande i upprättande av åtgärdsprogram, skolsocial studievägledning, handledning till personal, rådgivning till föräldrar, bedömningar av behov gällande behandlingsinsatser och socialt stöd för förbättrad studiemotivation, bistå med kontakter till myndigheter tex. BUP eller Vuxenpsykiatri, anmälan till socialtjänsten, följa elever till drogtester, mm.
De individuella insatserna bör alltid avvägas i förhållande till insatser på grupp och organisationsnivå för att få balans och spridning av hur den sociala kompetensen blir synlig och tillgänglig inom organisationen.

Arbete på gruppnivå
Kurator arbetar både med smågrupper och hela klasser. Arbetsmetoderna kan vara exempelvis samtal, samarbetsövningar, drama eller avslappningsövningar.
Arbete med grupper kan vara
- förebyggande, tex om värdegrund, samlevnad, jämställdhet, våld eller droger,
- behandlande kring aktuella problem som stör arbetsron i klassen, tex om kränkningar, oro inför framtiden, samarbetssvårigheter eller bristande självkänsla.
Även samtalsgrupper för föräldrar förekommer, både på initiativ från skolan och från föräldrar själva. Samtalsteman i sådana grupper kan till exempel vara tonårsutveckling, grupptillhörighet, droger eller samarbete skola - hem.

Med sina tvärvetenskapliga kunskaper kan skolkurator se till helheten i skolans värld, dvs hur organisatoriska, samhällsekonomiska, sociala och psykologiska faktorer påverkar individer och grupper.

Kurator kan därför ha många organisationsutvecklande och övergripande arbetsuppgifter. Kurator arbetar aktivt tillsammans med andra yrkesgrupper i utredningar, förändringsarbete och utvecklingsprojekt.

Arbete med stadieövergångar, klassammansättningar, skolans rutiner, arbetsplaner och resursanvändning kan utgöra en stor del av arbetet, liksom samverkan med andra institutioner och myndigheter. Speciellt i samverkan mellan socialtjänst och skola kan kurator skapa förståelse och ge kunskap om arbetssätten inom båda fälten.

Arbete på samhällsnivå

Konsult och handledare

På studiedagar, i handledning och i kontinuerlig fortbildning arbetar kurator med att öka kunskap och medvetenheten samt skapa insikt hos skolans personal om socialt arbete. Grupprocesser, barns och ungdomars utveckling, människors levnadsvillkor, relationers betydelse m.m. är betydelsefull faktorer som påverkar eleverna, både i undervisningen och i övriga sociala sammanhang.
Handledning kan bestå dels av enskild handledning, dels av handledning i grupp till pedagoger och annan personal.

Det viktiga samtalet

Skolkurators samtal med personal, elever och familjer är yrkesmässiga och som sådana har de ett särskilt syfte. Yrkesmässig kunskap om bland annat relationer och kommunikation mellan människor, praktik under utbildningen och yrkeserfarenhet ger kurator kompetens att använda samtal som arbetsmetod i socialt behandlingsarbete.
Andra befattningshavare kan känna osäkerhet vid samtal med elever och familjer, framför allt när det gäller att tala om svåra och känsliga frågor som påverkar elevens skolsituation. Skolkurator kan bidra med att delta och leda samtalet eller vara konsult vid planeringen.
Samtalen kan vara
- av stödjande karaktär,
- av insiktskaraktär,
- av motiverande karaktär eller
- för krisbehandling.

Samtalen kan ske på olika nivåer och ha olika syften.
- Samtal på strukturell nivå syftar till att klargöra hur sociala, psykologiska, samhällsekonomiska och juridiska faktorer påverkar det dagliga livet och till att öka förmågan att hantera dessa faktorer.
- Samtal på interpersonell nivå syftar till att kunna bearbeta relationer till andra t.ex. kamrater, lärare och föräldrar.
- Samtal på intrapsykisk nivå syftar till att bearbeta något inom individen.

Samarbetspartners

Inom skolan
  • elevråd – gällande elevdemokrati på organisationsnivå
  • lärar-arbetslag
  • skolbespisningspersonal
  • skolledning
  • skolpsykolog
  • skolsköterska
  • specialpedagog
  • studie- och yrkesvägledare
  • vaktmästare
  • m.fl.
Grupper som kurator kan/bör ingå i:
  • anti-mobbningsgrupp
  • krisgrupp
  • skolkonferens
  • skolutvecklingsgrupp
  • m.fl.

Utom skolan

  • Socialtjänst
  • Ungdomsmottagning
  • BUP
  • Polis
  • Brottsofferjouren
  • Öppenpsykiatriska mottagningen
  • Kyrkan
  • CSN
  • frivilliga organisationer som t.ex. TerraFem, Rädda Barnen, Röda Korset, Operation Kvinnofrid, LAFA, Dopingjouren, NTF, ENS, Tjejjouren, m fl.
    För webbadresser se "Tips/Länkar".

Yrkesskicklighet

Hur bedömer man skolkuratorns yrkesskicklighet? Är det över huvudtaget möjligt? På styrelsemötet i december 2004 diskuterade vi frågan med Titti Fränkel från SSR. Här följer ett sammandrag av vår diskussion:
SSR har ingen möjlighet att göra en bedömning och/eller gradering av yrkesskickligheten. Denna/dessa måste utformas i nära samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Svårigheten ligger i att skolkuratorsarbetet går att lägga upp på så många olika sätt: tjejgrupper, drogförebyggande insatser, individuella samtal, handledning till lärare, projekt om hedersrelaterat våld, rasism, etc. Det centrala i yrkesskickligheten är hur du utför dessa uppgifter - själva kvalitén i samtalet, i projektarbetet, i handledningen. Detta är väldigt svårt att specifisera. För att kunna avgöra om en kurator arbetar med stor skicklighet i t ex individuella samtal bör man göra videoinspelningar, intervjuer med elever och ansvariga pedagoger, etc. Att få en uppfattning om yrkesskickligheten blir möjligt endast på lokal nivå.
Varje kurator kan ofta specialisera sig inom vissa områden och om detta är i överensstämmelse med arbetsgivarens krav, betyder begränsningen inte att arbetet utförs sämre.
Centralt är att man upprättar en verksamhetsplan tillsammans med sin chef i vilket uppdraget specifiseras och avgränsas. Viktigt är också att skapa dialog kring denna och kring vad man som skolkurator vill erbjuda jämfört med vad övrig personal förväntar sig. Finner man en överensstämmelse i denna dialog är det möjligt för kuratorn att göra ett bra arbete.


upp